Bygga upp en bättre kunskap om anti-GBM-sjukdom

Mårten Segelmark, kan du berätta för oss vad anti-GBM är?
Anti-GBM är en form av glomerulonefrit (GNN), en grupp inflammatoriska sjukdomar i njurarna och en av de främsta orsakerna till njursjukdom. Det är en akut och mycket allvarlig inflammatorisk sjukdom där IgG-antikroppar utvecklas som angriper en specifik del av njurarna som kallas det glomerulära basalmembranet (GBM), och de kan även angripa liknande strukturer i lungorna.

Hur länge har du studerat just den här sjukdomen?
Jag började forska om anti-GBM-sjukdom redan när jag studerade medicin 1982, för mer än 40 år sedan.

Hur allvarligt är detta sällsynta tillstånd?
Anti-GBM är ett akut tillstånd. Det innebär att en tidigare fungerande njure kan förstöras inom några veckor. Endast om behandling sätts in tidigt finns det en chans att rädda dess funktion. Skadorna omfattar ofta även lungorna där patienterna kan drabbas av blödningar, vilket kan vara livshotande. Hos en av åtta patienter kan anti-GBM bli dödlig under den akuta fasen (2), medan majoriteten av patienterna kräver dialys (3,4). Njurtransplantation är inte möjlig under den akuta fasen, men blir ett möjligt alternativ för många efter ungefär ett år. Endast en av tre patienter med anti-GBM-sjukdom har kvar njurfunktionen efter sex månader med nuvarande behandling (5).

Hur kan de värsta utfallen förhindras, och vilka är de största utmaningarna vid behandling av anti-GBM-patienter?
Med tanke på hur allvarlig den akuta fasen är måste den autoimmuna reaktionen motverkas och stoppas så snabbt som möjligt om vi vill begränsa skadorna på organen. Och det är här vi har den största utmaningen: patienter med anti-GBM-sjukdom identifieras sällan korrekt i det tidiga skedet av den akuta fasen, och får ofta fel diagnos. Det leder till farliga förseningar innan rätt behandling kan sättas in. Det vi ser i klinisk praxis är att när anti-GBM-patienter identifieras korrekt är skadorna på njurarna (och lungorna) ofta redan långt framskridna och ibland irreparabla, och dessa patienter behöver till slut dialys. I värsta fall leder skadorna till döden.

Varför är det så svårt att identifiera anti-GBM?
Det beror på två saker: dels att detta tillstånd är ytterst sällsynt, dels den stora variationen av symtom som är förknippade med glomerulonefrit (njurinflammation), den familj av tillstånd som anti-GBM ingår i. Eftersom den är så sällsynt känner många läkare, särskilt de som inte är specialiserade på nefrologi, antingen inte till tillståndet eller tar inte med det bland de potentiella orsakerna under diagnosfasen. För det andra uppvisar patienter med glomerulonefrit, inklusive anti-GBM, vanligtvis ganska diffusa symtom i början som inte alltid är lätta att identifiera. När symtomen blir tydliga är skadan på organet ofta redan långt framskriden. Detta är ett allvarligt problem i ett läge när tid är en bristvara som dessa patienter inte har råd att slösa med.

Vad kan göras för att hantera denna fördröjning av korrekt identifiering av anti-GBM-patienter och för att se till att den autoimmuna reaktionen motverkas så snabbt som möjligt?
Screeningtester för markörer för nedsatt njurfunktion, t.ex. urinstickor och blodprov för att mäta kreatininhalten, är billiga och tillgängliga för alla husläkare och på alla sjukhus. Sådana tester bör beställas för alla patienter med diffusa symtom, även om det inte finns någon direkt misstanke om njursjukdom. Om dessa tester visar positivt resultat måste lämpliga åtgärder vidtas så tidigt som möjligt. Det finns ett behov av bättre kunskap om njursjukdomar, särskilt sällsynta sådana, inom det medicinska samfundet.

Referenser

1. Henderson R et al. Nephrology Dialysis Transplantation 2018. (33) 2: 196-202.
2. Sánchez-Agesta M, et al. Front. Med (2022). 9:889185. doi: 10.3389/fmed.2022.889185
3. McAdoo S et al. Anti-GBM disease. Clin J Am Soc Nephrol 2017. 12: 1162–1172.
4. Kluth et al. J Am Soc Nephrol. 1999 Nov;10(11):2446-53
5. Hellmark et al. J Autoimmun. 2014 Feb-Mar;48-49:108-12